Operation bokad igen...

Fick ju en återbudstid. Som var igår. Allt gick så himla snabbt att jag varken hängt med psykiskt eller praktiskt...
Så kom jag in igår vid 9. för att göra en lång historia kort så blev operationen uppskjuten 3 ggr och sedan kom ortopeden vid 15-tiden och meddelade att ingen operation kommer göras i dag.
Så det var bara å gilla läget å åka hem. fick dock en ny tid till fre nästa vecka! Så hoppas på den.
Men vad jag hade gärna sluppit denna dagen. Trött, fastande och så fick jag morfintabletter som gör en ännu tröttare och sen kom ju såklart illamåendet. Blä. Gillar verkligen inte morfintabletter.
 
Så nu håller jag tummar å tår och si-led ;) att den blir av på fredagen. 
 
Hann börja tänka rätt mycket och så.. nä inte har jag så ont och jag kan ju göra allt jag vill. jag är ju inte rullstolsbunden eller så. osv osv...
Men jag har ju ont hela tiden. Speciellt när jag sitter. det går liksom inte över. i
natt/morse högg det till i framfogen igen när jag skulel vända mig. Jag vet aldrig när bäckenet gör såna där saker. hugger till och är instabilt. Ett stort plus är att förhoppningsvis så kommer detta stabilisera även på det sättet att min sjukdom kommer att vara under kontroll i den leden. Alltså jag kan ju inte styra över hur infalmmationera ter sig och så, men med att leden blir stel så kan inte förädringarna som växer och ställer till det inne i leden trycka och och hålla på. Ja vad det nu är som händer där inne hahah.
Vågar jag hoppa eller ta ett stort kliv över en vattenpöl...
kan jag springa en bit utan att det länns som allt går sönder.
Så säger jag till mig själv ja det kan jag och så gör jag och oftast får jag mer ont.
Så tänker jag på vad läkare och ortoped sagt. Det är inte farligt. Det är faktiskt inte farligt att det gör ont och håller på i bäckenet. Man dör inte.
Jag vilar och mår bättre. det som är så jäkla jobbigt är att ha ont fan hela tiden och dessa bakslag när man gör något. Och jag vill kunna göra saker utan att liksom Ajdå nu tjoffade det till sig i bäckenet så nu kan jag inte leka vidare eller vad det nu var jag gjorde. 
Tänka sig att dammsuga utan att det känns som att man drar en elefant bakom sig. känns som mina muskler speciellt insida lår försöker kompensera upp vid såna aktiviteter. Och man blir ju så galet trött av att ha ont hela tiden. 
Och tänk att inte behöva tänka, lägga en jäkla tanke på detta bäcken. Inte planera nu går vi en promenad. titta noga vart du sätter fötterna nu, du vill inte halka till och få mer ont. Och tänka på hur kommer jag må efter promenaden? Tänk att slippa alla jäkla tankar som tar så mycket energi från en. Jag kanske är dålig på att koppla bort, men det är inte lätt när man blir påminns hela tiden av värken... 
 
Pratade med läkare, sjukgymnast, sjuksköterska och narkosläkare i tisadags. Tummen upp för alla. 
Pratade lite om balansen och så. Ofta vinglar jag till och ibland viker sig benet. Knät liksom bara slutar och fungera för ett steg och så funkar det igen. Händer inte superofta men kanske en gång i månaden.
Tydligen vanligt när man har förändringar och instabilt eller är överrörlig. Kan vara nerver som kommit i kläm. Signaler som inte funkar som de ska.  
 
 
Här kommer en länk till er om info om denna operation och även info om symptom osv.
http://si-bone.com/patients/si-joint-pain/
 
Hoppas ni har det bra! kram så länge!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

malinsminnen.blogg.se

En blogg om min resa med ett instabilt bäcken med förändringar i si-lederna-bechterews ankyloserande spondylit. En blogg om man tankar, känslor och allt. Livet!

RSS 2.0