rädsla

Rädsla för att göra saker har jag, men jag låter inte rädslan ta över helt. Tex åka skidor, det gör jag i barnbacken, skulle aldrig våga åka i någon annan backe. Ibland är jag rädd i barnbacken oxå haha. Jag åker väldigt försiktigt och som en nybörjare. Det som gör så att jag är mindre rädd oxå är att man håller ju ihop benen när man åker. 
åka skridskor är jag mer rädd för. Men jag provar ändå att åka varje år. Tyvärr så går det nästan aldrig att åka antingen pga av bäckenet, fötterna eller att jag helt enkelt är helt slut i benen pga av bäckenet. 
 
Jag tycker att man ska prova sig fram till vad man klarar, och aldrig ge upp.
 
Oftatst så mår man mycket bättre av att gjort något oxå rent psykiskt. Men man måste lära sig sina gränser. Och det kan ta några år och kroppen förändras oxå så man slutar aldrig lära sig. 
 
Prova i lugn takt och känn efter om det kan gå. Skulle inte rekommendera någon med bäckenproblem att göra något där man sitter mycket eller något väldigt enformigt, långa promenader osv. För det tar verkligen på bäckenet. Men så är det oxå väldigt individuellt vad man klarar. Tex så funka crosstrainer jättebra för mig, träningscykel blev skitjobbigt för jag fick sitta rakt med ryggen och styret är ju långt nere så det kändes aldrig skönt att cykla. 
 
 
Kan inte låta bli att minnas när mina barn var små det är 1 år och 9 månader mellan dem. Jag hade så ont i länd och i armarna. Ville bara ligga ner på golvet. Det var tuffa tider. Att amma var inte så skönt heller, men jag bullade upp med kuddar så ryggen kändes ok. Kände mig så otillräcklig och bara att sätta in barnen i bilstolarna höll på att knäcka mig. Kunde inte vyssja min minsta son i famnen för armarna värke och ryggen gjorde så att jag inte kunde leka på golvet, men nu är det mkt bättre säker för att jag inte bär så mycket nu. 😀
 
 
Allt förändras med tiden. Och mycket blir vad man gör det till 😀 
 
Kram så länge! 
 
 
 
Sara
2015-01-05 @ 20:01:41
URL: http://ryggresan.bloggplatsen.se

Misstänker att jag inspirerade dig till det här inlägget ;)
Du har så rätt, man måste ju prova sig fram vad som funkar och inte. Och livet blir ju väldigt trist om man avstår från allt. Men det är svårt att inte va rädd för smärtan... Det har ju hänt att jag fått så ont att jag inte kan sova på flera nätter, det tar tid innan det blir bättre igen. Men när jag tänker efter är det nog mest efter att ha suttit för länge eller gått för långt som det har blivit så, så annat kanske funkar bättre?
Har faktiskt en crosstrainer i källaren, kanske skulle plocka fram modet och prova?
Kram!

Svar: Ja du inspirerade mig 😀 prova crosstrainern, då har du i alla fall provat och vet 👊😀
malinsgrejor.blogg.se




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

malinsminnen.blogg.se

En blogg om min resa med ett instabilt bäcken med förändringar i si-lederna-bechterews ankyloserande spondylit. En blogg om man tankar, känslor och allt. Livet!

RSS 2.0